Gott nytt år alla
2011 kan snart läggas till handlingarna och det har, som vanligt, hänt en hel del. Jag tittade tillbaka i min blogg och upptäckte att en av de första fotbollshändelserna på Sannarp var att HBK mötte Andreas Nilssons Real Malmö. Som av en händelse så var också Nilsson en av de sista jag såg på Sannarp när säsongen tog slut och mina sex år i HBK fick ett avbrott på obestämd tid. Under dessa sex åren är kontaktnätet ett av de viktigaste sakerna att ta med sig. Detta nät ska naturligtvis användas till att utveckla ungdomar i Laholms kommun med Football Academy - Laholms försorg
Min fotbollstopplista anno 2011 ser ut så här:
1. Barcelona-Sevilla, Barcelona-Athletico Madrid, Barcelona-Real Mallorca var tre fotbollsgodbitar som sent ska glömmas och framförallt inte Messis två hat-trick i de matcherna.
2. Miniturneringen i Laholm med HBK, Nordsjälland, IFK Göteborg och Syrianska.
3. Shkodran Mahollis allsvenska debut i Halmstads BK.
4. Våra tränarträffar i vår egen minitränarförening som i somras tog oss till Roger Gustafssons IFK Göteborg och kanske tar oss till Staffan Tapper i Malmö FF under 2012.
5. HBK:s fotbollsskola på Gröningen i Skottorp och Anders Walldéns radiotalang.
6. Att Anton Jonsson fått en utveckling i HBK och fick starta i något som kallades ett a-lag mot Malmö FF.
7. Min come-back som förbundskapten för Halland. Tillsammans med Mats Jingblad ansvar jag numera för 97:orna och det är riktigt kul.
I övrigt är jag otroligt glad och nöjd att jag slagit mig ihop med Lasse Palmgren. Tillsammans kommer vi att skapa något bra för fotbollen i Laholms kommun.
Mitt fotbolls-2011 är inte mycket att orda om. Sista halvåret blev för jobbigt. Jag ser fram emot 2012.
Två fotbollshändelser att se fram emot:
1. Football Academy - Laholm och mitt nystartade företag Håkan Magnusson - Football Consulting
2. Roma-Udinese på Olympiastadion i Rom i mars.
Gott nytt år alla...
Och bilen går ganska bra
I Världens sämsta skitskola verkar det vara så att alla lärare är kass och alla friskolor är skit. Urskiljningslöst. Jag tror inte jag har sett ett enda inslag där en skola eller en lärare framstår som kompetent och ändå känner jag inte igen min skola eller min lärarroll i det som beskrivs. Det som har hänt med Björklund är att vi får skriva mer och planera och undervisa mindre. Det ska vara kartläggningar, åtgärdsprogram, omdöme, uppföljning av åtgärdsprogram, csn-varnas, kontakta föräldrar, kurator, specialpedagog och rektor. Och där var dagen slut. Jag hann inte planera för de elever som vil ha A eller MVG. Vi får ta det en annan dag. Annars är det bra och bilen går faktiskt ganska bra. Och jag gillar AZ Alkmaars målvakt.
Snyggt, lite rustikt och genuint
Nu tänker jag droppa ämnet och eventuellt återkomma ett annat år. Jag är ingen dålig förlorare men jag är en tjurig förlorare.
Igår var en stor dag för mitt och Lasse Palmgrens talangprojekt. Det blev faktiskt bättre än jag vågat hoppas på. Visserligen har jag hela tiden känt att projektet är bra och att det fyller en funktion i fotbollsvärlden. Det som kändes extra bra i går var de spontana kommentarerna som vittnade om glädje över vårt initiativ.
Samtidigt finns en annan aspekt. Igår presenterade vi våra tankar och det är en början. Igår startade resan och ingen vet var den kommer att sluta. Jag är i alla fall helt säker på att vårt projekt har så många bottnar och har så stor potential att jag är otroligt taggad att dra i gång.
På plats i går fanns ungefär 40 personer som representerade klubbarna i södra Halland, SISU, Hallands FF, Take Care, Intersport, Puma, Halmstads BK och Småklubbsalliansen. Otroligt spännande och kul.
Gårdagen blev också ett mediadrev i miniformat. Laholms Tidning, Hallandsposten och Radio Halland var alla på plats och det är ju kul och bra att bli uppmärksammad i media.
Så för att sammanfatta gårdagen så blev det en bra start. Nu ska bara skeppet sjösättas och flyta. Gårdagen innehöll också ett nystartat företag: Håkan Magnusson - Football Consulting. Ett namn som är pretto tycker säkert många. Jag tycker att det låter bra. Mycket bättre än SAAB.
Lol och fett nice
I morgon är det julavslutning med spanskt tema. Lol. Fett nice. Grymt.
Till läsare av bloggen som orkar att läsa längre inlägg:
Idag skrev jag in det 90:e namnet bland spelare födda 1997 som varit med i vårt Hallandslag. Samlingen i Kombihallen i går var bred och under dagen såg vi nästan 50 spelare; 25 på förmiddagen och 25 på eftermiddagen. Med tanke på att jag haft Hallandslag tidigare och sett såväl pojkar födda 1988 och 1991 så tycker jag att jag har en rätt så bra referensram om vad som gäller. Min fundering är att pojkar födda 1997 från Halland är starka. Konkurrensen till vårens Götalandsläger och Elitpojkläger kommer att bli mördande.
Visserligen är det svårt att bedöma i Kombihallen eftersom spelytan är liten och konstgräset uselt men varje gång jag åker hem från en samling med Hallandslaget är jag på gott humör. Detta är verkligen spelare som vill något och det är spelare som verkligen kan något på en fotbollsplan. Jag tror på framgång med detta Hallandslag när vi kommer till Cup Byggnads. Ska bli oerhört kul att följa.
Kunskap och erfarenhet är två saker som jag tycker är oerhört viktigt för att göra ett bra arbete; oavsett vad det handlar om. Jag tycker att just kunskap verkar ha blivit något fult inom min idrott. Så fort man nämner idrottspsykologi, kost- eller träningslära verkar folk rugga lite och fnysa lite och mena att all form av träning ska bedrivas på fotbollsplan. Jag tycker att 90 till 95 procent av all verksamhet ska bedrivas på fotbollsplan men att man inte ska vara rädd för att utbilda unga fotbollsspelare. Ju bättre kunskap om sin idrott desto större chans att få behålla så många människor som möjligt inom vår sport. Även om det inte blir fotbollsspelare av alla så kan det bli domare, fystränare, styrelsemedlem eller nåt annat som är viktigt för att föra fotbollen framåt. Dessutom tror jag på medvetenhet om sin fotboll för att klara av andra delar.
Tyvärr gör också fotbollen många unga spelare till för stora stjärnor för tidigt och det är inte bra. En spelare som gjort några träningar med ett allsvenskt lag är ingen världsstjärna. Den spelaren behöver utbildning.
Veckans livsbejakande meningar efter 41 års livserfarenhet och snart med progressiva glasögon
Jag tror på ödmjukhet.
Jag tror på respekt för andra människor.
Jag tror inte att något träd kan växa till himlen.
Jag tror att om man sitter på en väldigt hög och stor häst så slår man sig hårt om man ramlar av.
Jag blev en gris igen
Klockan 22.32 fick jag ett sms från frun där det stod: 1-1. 23.11 ett nytt med texten 1-2 Alexis. 23.31: Fabregas 1-3. Yeahhh. Madrid fick åter skämmas. Madrid har inte en chans mot Barca. Sju El Classico i rad. Och jag som ju är en medgångssupporter skrattar högt. 3-1 till Barca. 3-1!
Tittade på klipp från matchen idag och Mourinhos tjat om utvisning på Messi är löjligt. Om Messi ska ha rött så ska Ramos bli avstängd för resten av livet efter tacklingen på Messi. Rör inte Messi.
Läste Expressen och Aftonbladet. Mourinho är som ett litet, litet barn. "Det var tur". Tur my as. Barca är bara bättre.
Gårdagens runda blev en stillsam runda. Detta var den 20:e i ordningen och vi blev sju personer. Jag trodde att jag hade stora vinstchanser i år eftersom jag tyckte själv att den smakade bra när jag testade den. Jag haussade upp min egen bäsk inför mig själv. Ungefär som när man tror på svensk seger i melodifestivalen. När resultaten sammanräknades hade jag fått fyra ettor. FYRA stycken. Vad är det egentligen för omdömeslösa vänner jag har?
Nu sitter jag med grisahuet igen (det är priset man får om man kommer sist). Jag börjar tro att bedömningarna inte är objektiva längre.
Senaste rundornas resultat.
2008: Segrare Drängen - jag blev näst sist
2009: Segrare Henrik - jag blev näst sist
2010: Segrare Wennström - jag blev näst sist
2011: Segrare Henrik - jag blev sist
Som ni ser av ovan siffror så måste jag snart göra något radikalt. Det kan inte fortsätta så här. Jag får nog skriva en väldigt tunn manual över hur man ska göra bäsk. Kanske göra något studiebesök för att förkovra mig. Något måste göras. Det kan inte fortsätta med liknande placeringar. De kommande 20 årens bäskarundor måste bli bättre
Mina matcher är i alla fall nya
För många år sedan hade jag en idé att skapa någon form av talangutveckling i Laholm. Det har ännu inte blivit av...förrän nu. I somras sprang jag på Lasse Palmgren på Intersport och han hade samma tanke. Efter ett antal möten där vi format projektet ska vi nu presentera det för klubbarna i södra Halland.
Laholms FK:s herrar ramlade ner i elitfyran och damerna i fyran. Någon klubb i fyran och resten av kommunens klubbar i femman eller sexan. Uselt om du frågar mig. Visst måste det finnas klubbar som ligger i femman eller sexan men det måste också finnas en topp där spelare kan utveckla sin fotboll mot elit. Värnamo har runt 30 000 invånare och ligger i superettan; Laholm runt 25 000. Att ha ett lag i division 1 herrar och damer borde vara möjligt.
Intersport Football Academy har en plats att fylla i Laholms kommun. Football Academy ska bli oerhört spännande att jobba med. När vi nu pratat med folk runt om i kommunen så märker vi att det finns ett stort intresse för vårt projekt och det finns dessutom människor som har haft liknande tankar som mig och Lasse.
I april drar det igång rent fysiskt och ni kommer att kunna följa delar av utvecklingen här men framåt våren också på football-academy.se.
Jag skulle kunna tänka mig att vara manusförfattare till Laholmsrevyn. Det verkar enkelt i år.
Stor dramatik i innebandy-VM: Sverige-USA 30-0. Sverige-Japan 23-0. Spännande. Får inte missa nästa match
Copy-cat-Ola: Ola i Viasat-studion har köpt likadana glasögon som mig. Bara så ni vet. Jag beställde mina innan jag såg Ola på teve.
De (mina döttrar) säger att jag är okontaktbar när jag tittar på fotboll på teve. Idag sade jag tre gånger att maten var klar utan att få någon respons. Det var samma Hannah Montana-avsnitt som de sett 329 gånger redan. Mina fotbollsmatcher är åtminstone nya varje gång.
Nu börjar hockeyn bli intressant. Jag tror på Frölunda i år. Skönt att man kan vända kappan efter vinden. Rögle eller Frölunda? Jag tar båda.
Det är jag till höger!
Det tog cirka 2 timmar innan första samtalet kom efter jag och Jingblad tagit ut ett nytt Hallandslag.
Jag och Jan-Öyvind
Nu kan jag verkligen inte förneka att jag är vuxen längre. Att man får tänka på vad man äter är ju sedan länge ett faktum på att jag är vuxen. Men i går kom ytterligare tecken på att jag inte längre kan förneka att jag är närmre 50 än 20. Id-kort var det länge sedan jag fick visa på systemet så det bryr jag mig inte längre om men.
MEN jag har gjort en annan upptäckt. Det började för två veckor sedan. Jag öppnade den plattform som utgör mina studier i psykologi. Satte på mig de glasögon jag köpte för sju eller åtta år sedan och skulle börja läsa. Jag hade allvarliga problem med att se texten men skyllde på att det nog var för dåligt ljus i köket och fortsatte att läsa med kisande ögon. Nästa dag lade jag mig i sängen. Tog på mig glasögonen och läste den bok som ingår i kursen. Ånyo märkte jag att jag inte såg texten med de glas jag har. När jag tog av mig dessa glasögon så såg jag plötsligt lite bättre om än inte riktigt bra.
Nu var tiden mogen för att söka tid hos en optiker. Igår stegade jag in på Synsam och efter en dryg halvtimmes test av synen så lade den kvinnliga optikern huvudet lite på sned, tittade på mig med sorgsna ögon och sade; du ligger i gränslandet.
Orden träffade mig rakt i solarplexus. Jag tappade andan. Tiden rörde sig som i slow motion och sedan sade den väna optikern: "Fast du är inte riktigt där än - men du kan komma att behöva en lightversion av progressiva". Men om ett halvår kan du komma att behöva PROGRESSIVA GLASÖGON!!!" Men vad fan, tänkte jag. Hur kan det vara möjligt. Jag som. Jag som nyss gick ut gymnasiet. Nä just det; det var ju 22 år sedan. Jag som. Jag som nyss köpte hus. Nä just det; det var ju 17 år sedan. Jag som. Jag som nyss fick mitt första barn. Nä just det det var ju över elva år sedan. Jag fattar ingenting.
Men jag har kommit ur chockstadiet och har nu accepterat faktum.
Jag tog med mig sex par bågar och visade upp mig för familjen. Två av tre där hemma röstade på ett par svarta, lite grövre plastbågar. När jag frågade mina elever fick jag samma svar. Jag skulle tippa på att 30 av 40 elever röstade på samma som min familj. Nu är de beställda och mina "light" progressiva glasögon bör vara klara lagom till jul. Och jag lovar att jag inte kommer att se ut som Jan-Öyvind Svan.
Sverige, England, Frankrike och Ukraina. Det blir Sverige och Ukraina vidare. Men vem vill till Kiev. Jag hade hoppats på semester i Polen i sommar.
Hur hamnade jag där...
Ja. Det kan man verkligen fråga sig. Hur i hela friden jag hamnade där. Klockan hade precis passerat fyra på eftermiddagen. Det var fredag. Det var julfest på jobbet. Min plan var att jag skulle ta mig hem med det sista tåget som går 22.04 (bara en sån sak). Vem vill egentligen åka hem 22.00 på kvällen. En gång har jag velat det men alla andra fester i Halmstad har slutat med ett missat tåg fast denna gång var det medvetet eftersom festen var rolig.
Hursom helst så slutade festen på...Mårtensson och det kan man verkligen fråga sig hur jag hamnade där. Det stod elever i kö och det fanns elever inne på nattklubben. Så klart att de tyckte att det var jätteroligt att deras fotbollstränare och svensklärare var där, som om ålderdomshemmet hade brunnit ner till grunden. Det var ju knappast någon idé att mörka min närvaro istället blev det en kväll med all in. Allt är Lejheds, Kaplinskis och Månssons fel.
Hursom helst så var det en mycket rolig kväll oavsett vem vi stötte på igår och dessutom tror jag till och med att det kan vara bra att synas ute ibland. En som inte syntes ute i går var en kollega som vek ner sig redan klockan nio på kvällen. Men det är en annan story.
KLockan hann bli 03.00 innan festen slutade. Den fest som skulle ha slutat 22.04 på stationen i Halmstad.
Lite avslöjanden:
En mattelärare har riktigt dålig musiksmak - Fågeldansen??
En historielärare har riktigt bra muskiksmak - Bon Jovi!!
En kock vågade spela en Meduzalåt - modigt!!
Jonsson a-debuterade
"Biffen" till vänster är JB:s senaste a-lagsspelare i HBK
Idag följde jag HBK via Twitter. Jag kände mig glad, nöjd och stolt. På plan mot Malmö FF fanns hela fyra JB-elever. Oliver Silverholt, Sebbe Möller, Kristoffer Thydell OCH Anton Jonsson. De tre första är inte så överraskande att de fanns med men Jonsson är en desto större sensation. När många andra blev framlyfta i U-21 och a-lag under 2011 så fortsatte Anton att kämpa på skolträningarna. Han fortsatte att nöta. Han fortsatte sin positiva syn på allt vad fotboll heter. I förra veckan tackade han, bland annat, mig för att vi stöttat och hjälpt till med träningsinnehåll som är bra för fotbollsspelare som utvecklas. I dag gjorde han a-lagsdebut.
Det roliga är att vi har fler spelare som kan ta samma väg under nästa år. Vi har ju någon skadad spelare som mycket väl kan få det att lossna så fort han blir frisk och vi har någon mittback som också kan få till det.
Barca och ett adios
Vad har då hänt. För det första så har jag satsat lite av min tid på Högskolan i Kristianstad. Än så länge har jag skrapat ihop 7,5 poäng i allmän psykologi. Efter att ha mött diverse olika människor med olika sätt att möta sina medmänniskor på så har mitt intresse gått till psykologins. Varför är vissa människor alltid arga, eller glada, eller sura, eller positiva eller bittra, eller roliga? Psykologi är nästan som underhållning att läsa men det negativa är att all kurslitteratur är på engelska.
Halmstads BK är också ett avslutat kapitel för mig. Åtminstone ska vi göra ett uppehåll jag och min före detta. För sex år sedan blev jag tillfrågad av Håkan Hallberg om att ta hand om HBK:s pojkallsvenska lag sedan har jag ju innehaft en blockledarroll i fyra år. Nu går vi skilda vägar och jag har en massa annat fotbollsjobb att pyssla med. Bland annat ett talangutvecklingsprojekt som i veckan ska presenteras. Jag har haft liknande tankar tidigare men nu sammanstrålade jag och Lasse på Intersport samman i en diskussion som mynnade ut i ett otroligt spännande fotbollsprojekt som jag tror stenhårt på. Mer om detta projekt vill jag dock återkomma med senare.
Barcelona mot Athletico Madrid. Barcelona mot Sevilla. Barcelona mot Mallorca. Jag har fått uppleva tre matcher på Camp Nou i höst och det är verkligen en ynnest. Messi har under dessa tre matcher gjort två hat-trick och missat en straff. Min dotter fick se sin idol Poyol göra come back med stående ovationer.
Med skolan fick vi dessutom (tack vare Sivertsson) se Barcelona i handboll också.
Familjen i Barca, en kontemplation från dottern, världsstjärnor i handboll och personalfika.
Coola killar, coola tjejer, taps i Tossa och utsikt i Tossa
Egotankar...som come back
Värme i höstmörkret
Jag ville bara meddela att jag snart kommer igång med min blogg igen. Frågan är varför man har en blogg? Det finns många orsaker och en kan vara för att berätta för andra hur förträfflig man är och det ska dagens come back-inlägg handla om.
Att bli älskad, behövd och omtyckt är så klart viktigt. Det senast dygnet har jag fått massor av exempel på det men jag har också fått visdomsord från en 16-åring på gymnasiet. Det senaste dygnet har jag insett varför jag är lärare.
En före detta elev till mig berättade för mig att hon för första gången i livet skulle vikariera på en skola. Hon funderade på hur hon skulle tackla den situationen och bestämde sig för att tänka på de bästa lärarna hon haft. Hon sade att jag var en av dem som hon tänkte på. Jag kan bara säga: "LOVE". Jag blev riktigt rörd.
Idag när jag skulle gå hem satt det en klisterlapp på mitt skrivbord med en massa värmande ord om mig som två elever skrivit. Det värmde.
Så är det. Ibland får man mycket cred. Ibland lite. Det gäller att ta tillvara på the golden moments. Det är de tillfällena man vet varför man är lärare och jobbar med alla egoungdomar.
Visdomsordet från en elev:
If people are trying to bring you down, it's only because you're above them.
Vad kan vara mera rätt. En lärare jag hade i historia (jag har förresten hans barnbarn nu) sa alltid: "Man lär så länge man har elever". Ja det var mossigt sagt men det engelska citatet stämmer väldigt, väldigt bra.
Jag fick i hop några rader i min come back-blogg. Håll utkik för det händer mycket just nu. Det kan komma kioskvältare här också.
Pep är snyggare än Lindau
Idag blir det dock fotboll av helt annan dignitet. DM-finaler i Vinberg och alla de bästa halländska ungdomarna ska visa upp sig och göra upp om titeln bäst i Halland. Idag kommer de som hinner att ta sig dit att få se spelare som är tekniska, spelare som är offensiva, spelare som är defensiva och framförallt kommer man att få se spelare med stor karaktär och karisma.
Var föresten en sväng om Örjans vall i går och fick se Halmia spela mot Tenhult. Gästerna stänkte in två snygga mål i den första halvleken och Halmia försökte att spela som Barcelona. Det var snyggt, elegant och varför skulle inte ISH träna sig i det spel de vill spela nu när de inte har något att spela för. Det finns dock några men. Björn Carlsson är inte Xavi och Calle Genberg är inte Messi. Stefan Markovic är heller inte Viktor Valdes och Ronny Sabo är inte David Villa. Johan Mangfors är inte Pique och Kushtrim Maholli är inte Pedro. Men det var skoj och kanske är den största likheten mellan lagen att Lindau är lite lik Pep Guardiola, med den skillnaden att Pep är snyggare klädd.
Lindau vs. Pep?
There are no turning back
En buss med runt 40 elever och lärare har åkt till Girona och kvar är 13 elever och tre lärare. Det känns lite ensamt faktiskt. Jag funderar på om jag ska ta ett dopp i poolen. Det är 28 grader varmt ute och solen gassar på. Det är visst vanlig jobbdag i morgon och det har man lite svårt att fatta. Vi är väl hemma runt 02.00 i natt så det är väl ytterst, ytterst tveksamt att jag är på jobbet prick klockan 08.15. Jag läser på smhi:s hemsida att det är runt 20 grader varmt i Sverige. Fan vad gött.
När bussen rullar ut från hotellet sade jag till Susanne att detta var uppvärmningen. Om tre veckor åker vi hit med ännu fler elever. Jag hoppas verkligen att vi har tur med vädret då också.
För mig har det varit många höjdpunkter under veckan. Ettornas redovisningar i Barcelona var enastående. Messis show på ett fullsatt Camp Nou var grymt. Sjöstrands målvaktsspel i handbollsmatchen var fenomenalt och träningspassen med Granollers var coolt; i synnerhet att våra handbollskillar slog de spanska mästarna.
Jag tänkte för mig själv (och nu för omvärlden) att har man en gång åkt på en sådan här resa med ett antal elever så förändras saker och ting. Man lär känna dem (och de mig) på ett annat sätt. Efter detta finns ingen turning back. Och det är bra.
Något mör och något seg funderar jag också på resterande delen av veckan. Det är visst ett Öppet hus på lördag på JB och sedan är det DM-finaler på söndag i Vinberg.
Just nu saknar jag min händiga fru som fixat och slitit i huset medan jag varit i solen. Jag längtar också efter mina barn.
En glad Emma
En trött Noak
En trist internet-
uppkoppling på hotellet.
Veckans sämsta.
Det är (äntligen) dags igen
Just nu sitter jag i Barcelona på ett hotellrum strax norr om staden. Vi är här med jobbet och har runt 60 elever med oss här nere. Helgen har vi tillbringat i Barcelona med fotboll på lördagen och handboll på söndagen. Åter igen måste jag häpna över Messis vidunderliga förmåga på en fotbollsplan. Åter igen har han bevisat var skåpet ska stå. Åter igen får jag fundera på vem som varit bättre i världshistorien. Zidane? Han var bra men inte lika bra. Maradona är nog den som kommer närmst Messi.
Jag kan inte begripa hur ett ganska kapabelt lag som Atlethico Madrid kan vika ner sig så mycket som de gjorde.
På söndagen var vi åter på Camp Nou. Denna gång för handboll. Barcelona körde över motståndarna i första halvlek men släppte in dem i andra. Till slut blev det ändå seger med sex eller sju bollar. Det roliga var att Jesper Noddesbo, Magnus Järnemyr och Johan Sjöstrand tog sig tid för våra elever efter matchen och svarade på allt från om de äter julbord tillsammans till hur en träningsvecka ser ut.
Kolla Sjöstrand på handbollsbilden
till vänster.
Det är Mackan Nilsson i Vallberga
Hursom helst så har dagarna varit otroligt bra. Personalfikan i en gränd bredvid Las Ramblas i går är, med all respekt för Nygatan i Halmstad, betydligt mysigare.
Det är något magiskt över att vara i väg med elever som nu. Det syns och känns i atmosfären att väldigt många elever mår väldigt bra. Vissa elever som normalt sätt inte säger så mycket pratar mycket. Sången i bussen om att släppa in solsken är bara ren värme och kärlek.
Texten går föresten så här:
Släpp lite solsken IN.
Släpp lite solsken IN
Har du det besvärligt. Kom gör det härligt
Släpp lite solsken IN
Någon klass tyckte att vi skulle avsluta varje lektion med den sången och det är faktiskt en idé jag kör på från och med nu.
Och...
...nej ingen har träffat Messi fast det var någon som trodde det.
Och...
...David kanske är en bättre speaker än mig men jag tänker inte släppa micken i bussen-
Och...
...jag ska försöka uppdatera oftare men vi får se hur mycket som hins med. Håll koll
VI jobbar i ett dream team
Jag är otroligt priviligierad i mitt jobb. Jag har proffs runt mig. Man kan nästan säga att jag jobbar i ett dream team. Mitt emot mig sitter en legend i det svenska handbollslandslaget Thomas Sivertsson. Bredvid mig sitter en duktig engelsklärare i Murray Hutton. Tre meter längre bort sitter en duktig tränare för Astrios damlag, som kanske tar steget upp i tvåan, Anna Lundqvist och mittemot henne vår nya arbetslagsledare som gör ett grymt jobb, Susanne Paulsson.
I går vaknade jag med en helvetisk träningsvärk i alla muskler och ansvarig för det är förre svenska mästaren i volleyboll Tobias Johansson. Han är expert på styrketräning och hjälper till med att utveckla fotbollsspelarnas fys på JB-Halmstad. Jag har känt Daniel Kaplinski sedan han anlände till Sverige från Polen och vår kollegialitet kan närmast liknas vid ett par som varit gifta väldigt många år. Vi gnäller, skäller och tuggar på varandra. Det är bra att få uppriktiga svar från kollegor.
Håkan Svensson är väldigt bra på att trigga spelare och har nästan aldrig en dålig dag. Om jag eller de andra inte orkar mana på eleverna en dag så kan man räkna med att Svensson orkar.
Igår kom Gerth Strandahl och serverade kaffe till mitt skrivbord och vår nya kollega Alan Kocevic lånade ut en psykologibok till mig härom dagen. Dessutom har vi hjälp av Björn Andersson då och då. Våra elever kan inte ha det bättre.
Jag tror att jag är en obotlig optimist. Varje gång det är avspark så finns inget annat i mitt huvud än seger. Som HBK:are har det varit ett tufft år. I fredags satt jag och pratade med nye chefstränaren Jens Gustavsson och igår såg jag hans mannar vinna. Precis som vanligt så kändes det inför matchstart att detta blir vändningen. Idag blir det seger. Efter förlusterna mot HIF, Häcken, GAIS, Blåvitt och Elfsborg tror jag fortfarande på seger varje gång. Det kan gå.
Framtiden har kommit till oss. Nu sitter jag och dottern och surfar med en varsin dator. Frun tittar på teve och lilltjejen spelar Nintendo Wii.
Flera familjemedlemmar pratar om i-phones och en annan vill ha ett Nindendo DS. Någon MÅSTE ha en pekskärmsmobil eftersom ALLA ANDRA har en, och själv vill jag ha Viasat total så att jag kan se Premier- och Champions league i höst. Kanske måste jag satsa pengar på ett tvillingabonnemang på teven så att jag kan titta ostört på La Liga. Jag har bokat teven i kväll och i morgon kväll. Real Madrid i kväll och Barcelona i morgon.
Just nu borde jag suttit i Vinberg på DM-finaler. Det blev inställt. Regn. Trist.
