Slevens

Värme i höstmörkret


Jag ville bara meddela att jag snart kommer igång med min blogg igen. Frågan är varför man har en blogg? Det finns många orsaker och en kan vara för att berätta för andra hur förträfflig man är och det ska dagens come back-inlägg handla om.
   Att bli älskad, behövd och omtyckt är så klart viktigt. Det senast dygnet har jag fått massor av exempel på det men jag har också fått visdomsord från en 16-åring på gymnasiet. Det senaste dygnet har jag insett varför jag är lärare.
   En före detta elev till mig berättade för mig att hon för första gången i livet skulle vikariera på en skola. Hon funderade på hur hon skulle tackla den situationen och bestämde sig för att tänka på de bästa lärarna hon haft. Hon sade att jag var en av dem som hon tänkte på. Jag kan bara säga: "LOVE". Jag blev riktigt rörd.

Idag när jag skulle gå hem satt det en klisterlapp på mitt skrivbord med en massa värmande ord om mig som två elever skrivit. Det värmde.
   Så är det. Ibland får man mycket cred. Ibland lite. Det gäller att ta tillvara på the golden moments. Det är de tillfällena man vet varför man är lärare och jobbar med alla egoungdomar.

Visdomsordet från en elev:
If people are trying to bring you down, it's only because you're above them.
Vad kan vara mera rätt. En lärare jag hade i historia (jag har förresten hans barnbarn nu) sa alltid: "Man lär så länge man har elever". Ja det var mossigt sagt men det engelska citatet stämmer väldigt, väldigt bra.

Jag fick i hop några rader i min come back-blogg. Håll utkik för det händer mycket just nu. Det kan komma kioskvältare här också.